Redan december

Länge sedan nu. Dagarna och veckorna rinner iväg och man hinner kanske inte med allt som man skulle vilja. December. Många förväntningar och måsten samtidigt som man helst av allt bara vill ha det lungt och njuta av adventsmys och julförberedelser i lagom dos och behagligt tempo.

Jag har börjat med julkortstillverkning, bakat lussebullar och druckit flera koppar glögg. Ätit pepparkakor med ädelost. Jag har inhandlat en vit julstjärna och två hyacinter som fortfarande står kvar på diskbänken och väntar på varsin kruka som ska hämtas upp från källaren. Jag har tvätt som hängt på tork i flera dagar, gott om saker som ska städas undan och kassar som behöver packas upp. Jag har handlat några julklappar men har mer än hälften kvar. Med andra ord, det mesta är som vanligt.

Mina alldeles egna lussebullar.

Det är något speciellt...

... med att få riktigt fin post i brevlådan. Det är så sällsynt nu för tiden. Post som någon lagt ner lite tid och omtanke på och dessutom en slant i porto. 

Som barn brevväxlade jag en del och jag minns att det var så roligt att få de där breven. Skrivna på fina brevpapper, för hand naturligtvis. Förutom att jag skrev till mina vänner, framför allt till Malin som bodde utomlands i långa perioder,  så hade jag en brevvän i Tyskland. Min storasyster hade en brevvän där och hennes lillasyster ville brevväxla med mig. Jasmine skrev på engelska. Jag hatade att skriva på engelska (och var nog inte särskilt bra på det) och fick min mamma att översätta mina brev som jag sedan skrev på brevpapper. En ganska tidsödande hobby... En gång skrev Jasmine och frågade om jag kom ihåg att min mamma fick översätta breven för några år sedan när vi började brevväxla. Jag tror inte att jag erkände för henne att det fortfarande var så det gick till...  

Hur som helst, blev så glad nu i veckan när jag fick ett litet lila, handskrivet kuvert i brevlådan. En försenad födelsedagsgratulation och en liten alla hjärtans dag-kram i förskott. Självklart hempysslat alltihop eftersom det kom från min händige pysselidol och väldigt fina vän Anna. Tack så mycket, det gjorde mig riktigt glad! 💜

Tunga tankar

Det är många tankar i huvudet för tillfället. Lite för många av dem är negativa, uppgivna och tunga. Det händer mycket på min arbetsplats just nu och missnöjet är stort, inte bara i min arbetsgrupp utan i hela verksamheten. Arbetsglädjen och viljan att göra ett bra jobb minskar och suckarna och huvudskakningarna blir bara fler och fler och det sprider sig som en farsot. Det tar på krafterna på ett sätt som jag antar inte är helt hälsosamt.
 
Hösten går mot vinter och här nere i Skåne innebär det en hel del regn och dimma samtidigt som timmarna med dagsljus bara blir färre och färre. Nyhetssändningarna kablar ut bilder på människor på flykt och en massa annat elände i världen. Det tar liksom aldrig slut och det är lätt att känna att allt negativt tar över. Men jag inser ju att den som förlorar mest på att det blir så är jag själv. Så jag försöker hålla så mycket som möjligt ifrån mig, trots att det inte alltid är så enkelt.
 
Det enda som jag verkligen kan påverka på min arbetsplats är det arbete som jag själv utför och på vilket sätt jag bemöter mina kollegor och andra människor. Att fokusera för mycket på allt det som jag och nästan alla andra är missnöjda med stjäl så vansinnigt mycket energi och att älta saker får mig bara ännu mer uppgiven. Så jag försöker låta bli, men trillar alltför ofta i fällan. Väderlek och mörker kan jag inte påverka det minsta, möjligen genom att resa bort, så där handlar det verkligen om att gilla läget och all världens elände kan jag inte bära på mina axlar. Ingenting blir bättre av det. 
 
Så vad ska man göra när det känns tungt och hopplöst? Tänka på annat? Skämma bort sig själv lite extra? Planera in något roligt att se fram emot? Skratta mer? Drömma mer? Jag vet inte riktigt vad som fungerar, men jag vet att något måste till. För så här vill jag inte ha det. 
 
Till top